Tidsoptimisten

 
När en tidsoptimist ska köra NaNoWriMo.
 
"Nämen, jag har inte tid nu. Jag börjar mitt i månaden, istället, för jag hinner säkert ändå."
 
GAH, ibland vill jag bara sprypa mig själv, haha. I och för sig var jag i Egypten första veckan av november och kunde inte riktigt skriva, men hade jag varit smart hade jag kastat mig framför datorn sekunden jag kom hem. Det gjorde jag visserligen, men då redigerade jag Demonis efter lektörens kommentarer. Vilket ju, i och för sig, är min plikt som författare. Men ändå. Nu sitter jag här med massor av ord kvar att skriva och stressen fräter små hål i pannan.
 

Bokmässan

 
Första mässan. Vilken erfarenhet! Det var inte lika mycket folk som vanligt och det märktes. Luften gick att andas, ljudnivån var inte jättehög och det var glest mellan människorna. Själv hade jag gärna sett fler besökare för fler besökare innebär fler sålda böcker.
 
Jag fick signera hos SF-Bokhandeln och hos Whip Media, prata böcker och karaktärer med de som köpte min bok, umgås med förlagskollegor och hänga med alla härliga människor i Fantastikgränd. Eller är de verkligen människor? Jag tyckte nog att rätt många hade alvöron, till exempel. ;)
 
Något av det roligaste var att jag äntligen fick träffa flera av de vänner jag fått på nätet. Till exempel Monie, min lektör och vän. Vi har haft nära kontakt i över ett år nu men aldrig setts i verkligheten - förrän nu! Dessutom fick jag möta hela hennes familj <3. Också roligt att träffa fina Joanna, som intervjuade mig i våras. Och korrläsaren till boken, som kom fram och sa att hon älskade den. Sedan kom Anna  förbi och vi umgicks ett tag, alltid lika kul att träffa henne. Och Linnea, min kompis som bor i Göteborg. Sannerligen bjöd dessa två mässdagar på ett socialt overload och fotskav från helvetet.
 
 
När mässan tog slut om dagarna var det dags för alla montermingel - och gratisvin säger man ju inte nej till. :D En kväll åt vi (min fästman och jag) med Fantastic 5, som de kallar sig, medan vi den andra kvällen åt ensamma och sedan begav oss till Park. Tydligen en obligatorisk erfarenhet, dit "alla går". Där träffade vi min redaktör och ett gäng vertigoister och jag la mitt visitkort typ överallt. Sa jag att jag hade horn på mig också? Horn. På en nattklubb.
 
Nästa år blir det minst tre dagar. Kanske fyra!
 
 

Facebook

Ett tag tänkte jag satsa mer på författarsidan på Facebook och mindre på bloggen. Ni hittar mig här! Och här. Tanken är att uppdatera med små saker varje dag och att vara rätt aktiv där.
 
Men jag kommer nog tillbaka snart, ska ni se. :)