Fantasyn skriker efter mig

Seer far distance and interdimensional communication. Permanently mutaded by gurus with biotechnology so s/he is like a living machine in and of itself:
 
Det där med skräck gick ju inget vidare. Jag skrev tre sidor. Sen njae. I don't want to. SOM det har tagit emot med den här idén, alltså. I veckor har jag tänkt och planerat vid sidan om annat. Men nej. Jag vill bara inte skriva den. Glöm det! Jag sparar den till senare och dyker istället in i den här nya underbara idén som kom till mig i natt när jag inte kunde somna. Jag har tänkt och tänkt att jag behöver skriva mer realistiska saker. Vanlig romance. I Sverige. Eller skräck. I Sverige. Det är ju så populärt och bra att skriva sånt.
 
Men det går bara inte.
 
Fantasyn skriker efter mig. Vrålar. Klöser. Och nu, när jag ger mig, känner jag hur rätt det känns. Att bara sluta tänka på målgrupp och efterfrågan och istället tänka på vad JAG vill skriva NU. Jag tror det blir bäst så. Skräcken hade inte blivit bra om jag gjorde den halvdant. Jag behöver en idé som rycker tag, fäller, skriker att jag ska skriva den. Som kan hålla mig sömnlös, kräva min uppmärksamhet och få mig att släppa allt. Och nu har jag funnit den.
 
Allting började med ett namn. Anyxa. Och jag började fundera. Vem är hon? Vem är ägaren till det här namnet? Och så ramlade allting över mig. Idén. Mer och mer för varje sekund. Verkligen, det var som ett ryck. Nu vet jag vem hon är. Och nu vet jag vad hon vill. 
 
 

Jag är författare, jag lovar!

Nu är det min tur att googla konstiga saker. Saker som får en röd lampa någonstans att börja blinka. Skräckroman, ni vet? I need some research for this. Hur lång tid tar det att kvävas till döds? Och om man blir begravd i en kista, omsluten av sand, där sanden sakta sakta rinner in, håller då syret i åtta dagar? Kan man överleva så länge? Nej, kom jag på nu, för man lär ju dö av törst innan dess. Anyway, ni fattar. Jag skäms lite över mina google-sökningar just nu! 
 
 
 

Beslutsångest

Bildresultat för space
 
Alltså. Det här är så jobbigt - att inte veta vad jag vill!
 
När jag gick in i duschen var det med ett syfte. "Få skräckromanens handling att klarna." När jag klev ut ur duschen var jag fast besluten att fortsätta på sci-fi-idén. Vad är det här? Jag nosar på fyra spår samtidigt, går in och ut ur dokument och kan liksom inte välja. Skriver en rad här, en rad där, som om jag tror att jag kan skriva alla samtidigt. En sci-fi, en skräck, en romance och en fantasy. Låter som början på ett dåligt skämt. Jamen visst, ge dig på alla samtidigt, du. Blir nog toppen. Inte. Multitasking på den nivån är inte riktigt min grej. Som att föda fyrlingar, lite. Kul att få fyra manus klara på en gång. Men uppväxten? Jobbig. Ingen skulle få min fulla uppmärksamhet.
 
Stay tuned. Vi får se vilken idé som vinner. Och vilka som försvinner. Det roliga är att jag redan har "gått ut" på Instagram med info om att skräckidén vann. Men så ångrade jag mig i duschen ...