Baksidestexten

Nu är även baksidestexten till Drakviskaren färdig!
Vet inte hur många versioner som existerar av detta egentligen. Skönt att det är klart :)

Hämnd. Kärlek. Förbjuden magi. Och en tusenårig kraft som väcks till liv igen.

Vid 21 års ålder får alla kvinnliga solalver en förmåga. Men Iszaelda får ingen. Hon är annorlunda. Utstött. Passar inte in.

När byn attackeras och bränns till marken, ger sig Iszaelda av efter hämnd. Ödet tar henne från den frostklädda skogen Valeanrae, till Gorgoroths djungler och ruinerna av den underjordiska staden Sumetra. Fiendens ledare måste dö, och hon ska bli den som dödar honom.

Men så får hon känslor för en man. En man vars kärlek skulle förstöra allt. Och medan en uråldrig kraft väcks till liv, en kraft som alla trodde var utdöd, kastas Iszaelda in i en farlig kamp, där gränsen mellan det goda och det onda är vingtunn.

Allting har ett pris och ingenting är gratis. Hur mycket är Iszaelda villig att offra? Kan hon viga sitt liv åt krafter som ingen borde lita på? Och kan hon döda den hon älskar?

Framsidan

 
Nu får jag äntligen visa er framsidan!
 
Illustrerad av duktiga Viktor Kvant och formgiven av Whip Media och Anders Nyman. Själv är jag mer än nöjd, så det känns jätteroligt! :) Den 15 augusti släpps boken, men den kommer snart att kunna förköpas.

Här kan man läsa mer:
http://whipmedia.se/drakviskaren/
 

Nästa projekt - Anyxa

Nu har jag gått igenom Drakviskaren ännu en gång, i jakt på stavfel, slarvfel och småfix. Skrivandet har blivit lidande på sistone på grund av saker som hänt i verkliga livet, men nu börjar lusten komma tillbaka. Så ska jag äntligen få skriva boken om mina kära små sjöväsen! Förkyld har jag blivit också, men det går nog snabbt över.
 
Jag har redan tjuvstartat med skrivandet men inser att jag behöver utveckla handlingen mer, så jag borde lägga några dagar på att göra synopsisen så bra som möjligt. Just nu är det lite "det här kanske händer, eller det här, ja, eller kanske detta, vem vet?" och det funkar inte riktigt för mig. Nu måste jag bestämma mig. Jag vet hur boken ska börja, hur den ska sluta, vad den i stora drag ska handla om - men alla de här stegen i mitten, hur jag ska komma till slutet och exakt vad som ska hända, är luddiga. Berättelsen kan bli på många, många sätt just nu, och jag behöver bryta ned den, skapa tydligare ramar.
 
Det märker jag när jag skriver, att det går trögare än vanligt eftersom jag bara ser några meter framför mig på vägen. Jag har mina planerade kapitel i början, men för att skriva dem så bra som möjligt behöver jag se hela vägen fram. Det är så jag funkar. Trots att jag vet att de fem första kapitlen kommer att se likadana ut, oavsett vilket spår jag väljer att handlingen ska ta. Det blir roligare att veta riktningen redan nu, helt enkelt!
 
 :