Ett värdigt avslut

När man vaknar och inser att man drömt om presstexterna ...
 
Det har skapats en massa säljtexter till "OBS: Flirt", chicklit-romanen som kommer i höst (fast den är feelgood, också). Längre texter, kortare texter, hisspitch. Så låg min sovande hjärna där och berättade hisspitchen för alla i drömmen som ville höra. Men det är bra! Då fick jag öva.
 


Är det inte lite lustigt förresten, vart livet tar en? Jag vet, klyscha. Men ändå. Jag hittade ett gammalt blogginlägg där jag presenterade mig själv som värsta fantasynörden som inte kunde skriva annat än fantasy. Och nu sitter jag här. I chicklit- och feelgoodträsket. En ny bokidé har tagit mig med storm och det är en härlig, underbar feelgood med mycket kärlek i.
 
Problemet?
 
Först vill jag skriva klart Dödsviskaren. En episk fantasyavslutning. Så annorlunda. Egentligen känner jag mer för det lättsamma och moderna för stunden, men samtidigt vill jag ge mina karaktärer ett värdigt avslut. Att skriva en trilogi har varit utmanande på många sätt, men trean tar nog priset. Tvåan var svårare än ettan. Trean är svårare än tvåan. Allt ska knytas ihop och det ska vara spännande, fint, episkt och sorgligt. Kraven jag har på mig själv är skyhöga. Men det är då det brukar bli bra.
 

Kommentera här: