När jag ska välja titel till ett nytt manus brukar jag tänka som följer. Och det här är då mina regler,  och inga regler någon påstår att man måste följa.

 

1. Namnet ska låta rätt. Gärna skvallra om genre eller innehåll redan här.

 

2. Namnet ska inte finnas i samma genre. Den här punkten är svår, för det är många namn som är upptagna därute i bokvärlden. De fina namnen. De korta namnen. Tänk om du vill döpa din bok till Öppet hav eller Havet? Det lär finnas hur många böcker som helst med de namnen.

 

Självklart behöver du inte bry dig. Du döper din bok till det du vill - och det är inte satt i sten förrän du lämnar den till tryck. Men jag tror det är bra att åtminstone vara medveten om vad man gör. Det är lite att sätta krokben för sig själv annars. För tänk hur känd din bok måste bli för att hamna överst av alla Havet som finns? Du måste jobba ännu hårdare för att synas. Någon kanske söker på din bok - yay! - men hittar den inte och minns inte riktigt ditt författarnamn. Så kanske hen köper en annan bok istället, för hen brydde sig inte tillräckligt mycket för att scouta hela internet efter dig. 

 

 

Mitt första mål är att namnet inte ska finnas. Alls. Det gör jag genom att söka på Adlibris.se. Möjligen finns det bättre ställen att söka på, för Adlibris har knappast allt (men sjukt mycket) fast det ger en fingervisning. Fördelen med svenska titlar är att det inte är samma störtflod som de engelska, så tro mig när jag säger det - allt är inte taget. Allt möjligt är ledigt på svenska. Men ibland har du det där namnet som du vet att din bok vill heta, men titeln finns. Och inte bara en. Det finns flera.

 

Så ta det ett steg längre. Finns titeln på en skönlitterär bok? Om svaret är nej - grattis. Ta namnet. Om svaret är ja. Vilken genre finns titeln i och är den gammal? Kanske är det en okänd bok från sextiotalet eller en deckare som du aldrig hört talas om, och du ska ju skriva romance. Ta namnet. Men finns det sextio olika romance-böcker med din titel som alla är utgivna de senaste åren? Nja. Jag skulle tveka på den. Eller nej, inte tveka. Jag skulle säga nej. Som nu till exempel. Mitt manus vill heta Safari. Men det finns hur många Safaris som helst, även skönlitterärt. Det är trots allt ett namn som fungerar på engelskan också, därav störtfloden.

 

3. Undvik namn som är för kända. Så det kanske bara finns en enda Hungerspelen därute, och inte tusentals. Men det är Hungerspelen. Den superkända. Din bok kommer alltid att hamna i skymundan OCH kännas som ett plagiat. Även om den handlar om någonting helt annat. Undvik de där kända titlarna som alla känner till. Finns det redan en Havet som är superkänd har du förlorat innan du ens ger dig ut.

 

 

Och såhär gör jag för att hitta en titel, oavsett om jag redan har en in mind. För det skadar inte att testa fältet och se om det finns alternativ. 

 

1. Jag skriver ned alla ord jag kommer på när jag tänker på boken. Och jag skriver ned allt, allt, allt. Hur fånigt och opassande ordet än är. För ur det löjliga kan någonting fantastiskt växa och du släpper spärrarna. Om du gallrar redan från början blir du inte lika kreativ. Orden kan vara allt ifrån rosor till blod till socker till ångest.

 

Glöm inte platser och namn från boken, särskilt om du skriver fantasy. Kanske kan boken heta vad världen, byn eller huvudpersonen heter? Eller någonting på språket de talar? Det här fungerar även om du inte skriver fantasy, såklart, men fantasyn tenderar att ha något unikare namn. Framför allt namn som ingen annan bok i hela världen heter. Titeln Netraya gillar jag så mycket, främst för att det inger känslan jag vill åt (taggigt, vilde, överlevnad, dinosaurier, urtid) och för att ingen annan bok heter så.

 

2. Blanda orden hej vilt - och ha kul! Rosor av ångest eller ångest av rosor, rosångest, blodsocker, sockerblod eller Ångest, blod och rosor. Skriv ned alla kombinationer möjliga, och efter ett tag kommer du att skriva saker som kanske inte alls innehåller orden du skrev upp. Efter någon dag när du tittar på listan kommer du förmodligen att hitta något som låter bra. Eller inse att det där namnet du tänkte på från första början faktiskt ÄR bäst.

 

Hur tänker ni när ni döper era manus?