Ett ord i taget

Bildresultat
 
Det går långsamt framåt. Början brukar alltid vara segast för mig. En rolig detalj var att jag nådde katalysatorn exakt vid 10 000-snåret, vilket är vad man ska sträva efter om man skriver en normallång bok. Jag brukar sikta på det, men ibland hamnar den på 8 000 och andra gånger på 13 000. Det får bli när det blir, bara det är i närheten och passar resten av storyn. Jag blev alltså rätt chockad när jag nådde katalysatorn exakt på rätt ställe. Det var inte planerat, så att säga. 
 
 
Nu är jag väldigt peppad på fortsättningen, för katalysatorn är det som sätter bollen i rullning och får allt i min stackars lilla protagonists värld att falla samman. Roliga saker, helt klart! Nu närmar sig bokens egentliga handling, vilket är det jag har längtat efter att skriva hela tiden. 

Kommentera här: