Duscha kan jag göra när jag är död



Ni kanske minns att jag viskade något om NaNoWriMo förut? En sorts "tävling" där man ska skriva 50 000 ord på ett och samma manus i november - ett manus som gärna inte ska vara påbörjat sedan innan. Alla som klarar det vinner, helt enkelt. Eftersom jag ändå skriver hela tiden kände jag det som en självklarhet att jag skulle vara med. Men så hände det saker. De första dagarna i november skrev jag fortfarande på Urriten och de orden räknade jag inte till det här.
 
Precis när jag hade skrivit klart Urriten och kände mig redo att ge mig på Vesalyria, det tomma manuset som låg och väntade på NaNoWriMo, så fick Drakviskaren förlagskontrakt. Då fick jag lite andra prioriteringar och bestämde mig till exempel för att göra en ordentlig genomläsning (eftersom det vid tidpunkten var några månader sedan sist) och därefter börja skriva på tvåan. Att läsa och fixa tog tid, samt annat i samband med det här, skrivuppgifter till skrivkursen, och sedan att planera bok två som inte hade en färdig outline.
 
Med andra ord. NaNoWriMo blev lidande. Halvvägs igenom fick jag dåligt samvete och skrev några kapitel på bok två utan färdig outline (början var outlinad, men inte mer) men det var först tre veckor in i november som jag började på riktigt. Som ni ser ovan till höger. Först är det tomt, sen är det stilla några dagar och sen bam! There are words.
 
Resultatet av den här röran är att jag måste skriva jävligt snabbt för att hinna ikapp. Jag hoppas att jag lyckas. 11 000 ord blev det i dag, och jag är helt död i huvudet. Har inte tillåtit mig själv att vara inne på Facebook, duscha, träna eller ens färga håret som jag vill så mycket. Prioriteringar, ni vet. Duscha kan jag göra när jag är död. Eller nåt.
 

Kommentera här: