Men nej. Titta vad man kan hitta i sitt eget manus. Missförstå mig rätt, jag har ingenting emot karaktärer som skakar på huvudet. Men i mitt manus Equidae? Good lord. De skakar sina huvuden lika ofta som vanliga personer andas eller blinkar eller tänker - hela tiden!
I mina nyare manus har jag varit mer medveten om att ge karaktärerna egna ticks, vanor och personligheter och då något mer unika saker än huvudskakningar. Men i Equidae? NOPE. Synd att det inte finns någon annan att skylla på, utan bara sig själv. Haha.
Ni anar inte hur många sätt man kan skaka sina huvuden på, dessutom. Tro mig, det har jag upptäckt efter att ha läst Equidae. Du kan skaka det långsamt och besviket, fort och irriterat, du kan skaka det betänksamt, eller ilsket, du kan skaka det ansträngt, eller i ett skratt. Möjligheterna är oändliga. Som ni hör kan man beskriva de flesta känslor med en huvudskakning. Och det gjorde jag. Kanske kände jag att: "Om jag nu ska ge mig in i det här med huvudskakningar så tänker jag göra det ordentligt!"
Grattis. Du lyckades.
När man redigerar kan det vara oerhört frustrerande att hitta fraser som man har överanvänt, men efteråt är det ganska roligt. I ett manus höjde, lyfte karaktärerna på ögonbrynen stup i kvarten. I ett annat blev en karaktär "alldeles varm inombords" så ofta att man började undra om det var något fysiskt fel på henne ;)